Mitt i seklet


mittiseklet.com:
Rättigheter och utförande Bo Olsson



En serie om Malmö i mitten på 1900-talet av Bo Olsson och Stefan Ersgård.
Publicerad i Arbetet 1999-2000.


 Malmöbilder



  Caroli:

  Övrigt:
Drottningtorget i Malmö för fyrtio år sedan. En plats för möten mellan människor i alla generationer. Här pulserade livet och här trivdes barn och vuxna.
Foto: Åke Jörleby

Drottningtorget en alldeles
särskild plats på jorden


Av Stefan Ersgård
14 februari 2000


Foto: Åke Jörleby

Arbetets serie ”Mitt i seklet” har nått fram till Drottningtorget i Malmö. Alldeles i början av 1960-talet registrerade Åke Jörleby på kornet med sin kamera en svunnen miljö och tidsanda. På den tiden var Drottningtorget fortfarande en levande mötesplats i torghandelns vimmel.

1965 försvann denna klassiska vy. Raden av affärsfastigheter från hörnet av Stora Trädgårdsgatan och fram till Norregatan revs. Men även på djupet, ner till Grönegatan, jämnades bebyggelsen med marken.
I kvarteret Österport uppfördes 1971 den väldiga tegelfastigheten med gul tegelfasad mot torget samt bakomliggande bostadshus. En gammal miljö försvann. Och med den en unik atmosfär.
Första hyresgäst var länsarbetsnämnden med systembolag och posten i gatuplanet.
Numera har Skanska flyttat in. Men trettiofem år efter rivningen finns ett företag kvar, och faktiskt på samma plats: Nils V. Dahl, ur & optik.

Övertog efter sin far
Lars Dahl äger i dag företaget, som grundades av farfar Gustav V. Dahl. 1921 flyttades rörelsen till Drottningtorget och ingick i den välkända sviten av butiker.
Lars pappa Nils V. Dahl övertog verksamheten efter sin far. Tre generationers ägande talar för en kontinuitet, som trots allt lever i områdets själ.
Lars Dahl växte upp vid Drottningtorget och han har upplevt förändringarnas vindar i olika tidsperioder.
Bilden av butiksraden väcker minnen.
På hörnet vid Stora Trädgårdsgatan låg apoteket Storken, som i slutet av 50-talet flyttade till Köpenhamnsvägen. Ny hyresgäst blev Oscaria.

Hög service i området
Skyltfloran imponerar och bland företagen fanns utöver Nils V. Dahl bland andra biografen Grand, Stöltens, Påhlssons bageri, A. Hanssons Trikåaffär, Nordström & Sjögren, Olsens Enke, Pärs Tvättanstalt och Solidars Restaurang.
På 1950-talet var servicen hög i området med livsmedelsbutiker, banker, post, systembolag samt otaliga specialbutiker.
Drottningtorget hade egen puls. Spårvagnarna stannade till eller gnisslade förbi torg och saluhall, som nu ligger stumma.
Torget ägde också en tystnad som var påtaglig efter lördagens torghandel.
Sopkvastarna svepte bort gammal blast, potatiskärror rullades mot lagerlokaler i mörka källare, lastbilar försvann med tomma grönsakslådor på flaken....
När skymningen föll lyste det svagt i Kioskbolagets försäljningsställe och en ensam polis kunde ses söka skydd mot vinden i den intilliggande runda arrestkiosken.
En biobesökare smet i sista minuten in på Grand.
Det strålade starkt från de upplysta husen.
En dag vid Drottningtorget gick mot sitt slut.

Se även Då och nu...



Här bodde många kulturpersonligheter

- Det här huset utstrålar erotik, konstaterar Christoffer Barnekow(i mitten). Anders Bendroth och Stefan Ersgård flanerar vid sin gamla adress
Foto: Per Roland

Jag minns doften av kryddor, livet i saluhallen, gnisslet från rangerbangården och på natten mistluren. Det var en fantastisk stämning.
TV-mannen Christoffer Barnekow drar ett djupt andetag när han anländer till mötesplatsen på Drottningtorget. För lite mer än fyrtio år sedan var han en av ungdomarna i kvarteren. I en tid då Drottningtorget var ett reservat för blivande och aktiva vuxna kulturarbetare.


Christoffer Barnekow bodde högst upp i Drottningtorget 2 B. Huset ingår i kvarteret Dragonen, som omfattar fastigheterna vid Norra Vallgatan och parallellgatan Husargatan. Uppväxtplats för en grupp unga människor, som på olika vägar skulla ägna sig åt kulturen.
– Det skrovliga och originella huset har en erotisk utstrålning. Jag minns så väl vår stora lägenhet med dess hemliga skrymslen som skulle utforskas.
Gården var mötesplats bland kvarglömda utedass (husets lägenheter var vid den här tiden sanitärt utrustade), soptunnor och cyklar. Här samlades barn och ungdomar vid mattställningen.
Nu står jag (1943) på samma plats tillsammans med Christoffer Barnekow (1940) och Arbetet-kollegan, journalisten Anders Bendroth (1946). Anders bodde längre ner i Husargatan på nummer 6 och hade även entré från Norra Vallgatan 4. Med sitt lockiga hår var han oslagbar som damernas ögonsten.
Denna medelålders trio begrundar det förgångna. Vardasbilder kommer fram av dåtida grannar, hisstrumman på ytterväggen och de vackra trappfönstren som fortfarande är kvar.
– Stefan, minns du din fantastiska uppvisning, ”Marilyn Monroe cyklar”? utropar Christoffer.
– Jovisst, i 50-talet andra hälft.
– Jag tror, att det var en av den nutida svenska konstens första riktiga performance, säger han som är expert och Bildjournalens ansikte mot publiken.
– Men som belöning lånade jag din Huskvarna med pinngas. Däremot var jag dålig på att hantera mopeden och ännu ej fylld 15 brakade jag en gång in i en uppställd trappdörr. Till fastighetsskötarens illa dolda skadeglädje.
I gänget ingick också Göran Lannegren, som nu är Kulturrådets generaldirektör. Göran, son till centerpartiets ombudsman och kommunalpolitikern Gustav Lannegren, bodde i Husargatan 2. Till samma adress flyttade 1959 journalisten Inger Wahlöö, som då var anställd i Arbetets redaktion och mot slutet av 1960-talet blev stjärnreporter på Expressen i Stockholm. Hon flyttade från Stora Kvarngatan till Husargatan efter uppbrottet från sitt äktenskap med författaren Per Wahlöö.
Ingers hem var en samlingsplats för Malmös intellektuella. Hit kom konstnärer, författare och journalister till hennes klassiska ärtaftnar.
– Det hände att grannarna bankade i väggen, berättar Inger Wahlöö.
Vid Drottningtorget levde människor från skiftande socialgrupper och med blandad bakgrund.
– Jag tror att det är hemligheten med denna stadsdel. Den fanns ingen social segregation och det skapade en speciell stämning, säger Christoffer Barnekow.
I de vuxnas krets ingick Arbetets berömde skribent Alvar Alsterdal med adress Norra Vallgatan 6. Alsterdal var tidningens kulturredaktör 1954-1958 och inträdde sedermera som t f chefredaktör under ordinarie redaktören Gösta Netzéns riksdagsperioder. Redaktör Alsterdal sågs släntra över torget för att åka spårvagn, Ettan, direkt till tidningshuset vid Bergsgatan.

En familj från Husargatan. Tidningsmannen Lars Braw blev medicine hedersdoktor vid Lunds universitet 1994. Han hyllades då för sitt initiativ till skapandet av Skandinaviska Läkarbanken. Doktor Braw uppvaktades av sina barn, teologie doktor Christian Braw och fiolosofie doktor Monica Braw- Lompolo med dottern Minoe.

I vimlet fanns journalistparet Kaj och Lars Braw, som bodde i Husargatan 4 b med barnen Monica och Christian. Hon blev journalist, författare och Japan-specialist. Han präst och författare, och i dag docent i teologi vid Åbo akademi. Syskonen doktorerade båda år 1986.
Lars Braw var en av stadens tongivande publicister. I början av 1960-talet chefredaktör för Skåns-ka Dagbladet och från 1964 dynamisk redaktionschef för Kvällsposten. Hustrun Kaj, kåsören på modet, och han var ett elegant par, som väckte uppmärksamhet och nyfikenhet när de promenerade över torget. Braws flyttade senare till Drottningtorget 2 A och bor fortfarande i området, nu på Drottningtorget 3.
Jag bodde själv intill redaktör Alsterdal på Norra Vallgatan 8. Familjen flyttade in 1950 och övergav området åtta år senare. Då hade min äldre bror Håkan Ersgård, regissör och TV-producent, blivit vuxen och redan lämnat boet.
1959 hade en ung författare flyttat in i Drottningtorget 2 B: namnet var Bo Widerberg. Han var då ännu inte känd som regissör. Debuten kom först 1963 med ”Barnvagnen” och ”Kvarteret Korpen”.
Men Widerberg var författare sedan 1952. Förstlingsverket ”Kyssas” följdes av ”På botten av himlen” (1954) och ”Kejsaren av Capri” (1955).
1957 skrällde han i Malmö med romanen ”Erotikon”. Titeln talar för sig själv.
1959 kom så ”Den gröna draken”, som är ett intressant tidsdokument ur Drottningtorgets perspektiv. Huvudpersonen Roland Jung, slogan-skribenten, lever med sin vävande hustru i en lägenhet, som är identisk med författarens.

Bo Widerberg var en ung författare när han flyttade in i Drottnningtorget 2B
Bo Widerberg är en utmärkt skildrare av miljö och stämningar.
Han talar om posthusets tvillingkupoler som han såg från sitt fönster. Han hör kajorna skrika i trädkronorna vid Caroli kyrka.
Drottningtorget återkommer i skildringen:
”Under tiden hade det blivit april. Jag behövde inte tända skrivbordslampan så tidigt om kvällarna. När jag gick över torget lade jag märke till att solskenet började slå gnistor ur Östergatans sten halv fem i stället för som för en vecka sedan strax efter fyra.”
Christoffer Barnekow bodde i samma trappa som Widerberg. Han var dessutom regissörens assistent under inspelningen av ”Kärlek 65”. Filmen spelades in i Kåseberga men även i Widerbergs lägenhet. Där togs några intima scener med skådespelarna Evabritt Strandberg och Keve Hjelm liggande på golvet balkongen från vilken Widerberg hade utsikt över Drottningtorget. Till våningen kom några år tidigare den unge skådespelaren Thommy Berggren för att diskutera sina roller i ”Barnvagnen” och ”Kvarteret Korpen”.
På andra sidan torget, Östergatan 1, hade ytterligare en blivande framstående kulturperson sitt hem, författaren och poeten Jacques Werup.
På hörnan låg pappa Tore Werups mattaffär mittemot Fredrik Nyströms delikatesser i det Sjöbergska palatset samt Solidars mjölkbar.

Pigg och nyfiken
Jacques var i det begynnande 50-talet en oerhört pigg och nyfiken lillebror till Tomas, som var min klasskamrat några år på Österportskolan. Två års skilllnad är märkbar i lekåldern, men Jacques höll sig väl framme i upptågen. Han fanns i gänget när barnen vid några tillfällen strömmade till från kvarteren och samlades vid fontänen på torget. Det hände oockså att de vackra systrarna Louise Nessim, teaterchefens assistent på Hipp och fotograf samt Suzanne Nessim, uppmärksammad konstnär, kom från Bagersgatan 1 för att bland sig i lekarna.
Jacques Werups karriär är väl dokumenterad. Våra vägar har korsats från och till genom åren. Särskilt minns jag en underbar sommmardag 1969 i Emmaboda. Det var jazzfestival och Werup-Sjöström-kvintetten framträdde på en scen i hagen bland stjärnorna Lasse Gullin och Dexter Gordon.
Werup hade även gemensam väg med regissör Håkan Ersgård, när de i början av 1970-talet tillsammans med reklammannen Frank Andersson och TV-mannen Åke Wihlney skapade N.P. Möller, en klassisk figur i en annan stadsdel i Malmö.
Göran Rosendahl, i dag kultursekreterare i Region Skåne, och hans yngre bror Sten, konstnären, växte upp på Drottningtorget 1. Deras far var gymnstikdirektören Sven Rosendahl vid Högre allmänna läroverket för gossar. Han var dessutom konsthistoriker och ledde under flera år med patos arbetet i Limhamns Miljöförening.
Konstnärsparet Henny och Anders Österlin bodde på Drottningtorget 4 och på Östra Tullgatan levde SDS-skribenten Bertil Widerberg.
I en lokal i hörnet av Husargatan och Drottningtorget intill Fredrikssons mjölk- och speceriaffär (rörelsen fick senare namnet Israelsson) fanns skivbolaget Oktav, vars delägare var sångaren Östen Warnebring.
Drottningtorget var sannerligen en kreativ plats här på jorden.

   

© Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt.