|
Av Lena Danielsson
Gasljus på Södra Promenaden
 |
| Kjell Keander fångad av sin egen kamera i närheten av Naffentorp 1944. bilen, en Citroën, är utrustad med gengasaggregat. |
|
|
En av dem som intresserat besökte Caroli Citys utställning av gamla Malmöbilder för något år sedan, var Malmöbon Kjell Keander. Det var hans hemmakvarter som visades. På Norregatan och Grönegatan bodde han från koltåldern på 1920-talet till giftermålet trettio år senare. Och han var inte helt nöjd med hur utställningen presenterades.
– Det stämde inte. På en bild placerade texten husen på fel gata, säger han.
Han kontaktade Malmö stadsmuseum, som tacksamt tog emot rättelsen. Och på köpet fick museet Kjell Keanders egna gamla Malmöbilder till skänks, komplett med noggranna texter. En lång rad bilder från det försvunna Malmö, som Keander fångat med de skiftande kameror han alltsedan 15-årsåldern ständigt burit med sig.
”Manschettproletär”
– Jag är bara amatör, men jag har alltid varit intresserad av att dokumentera, säger han.
Till yrket har han varit manschettproletär, påstår han. Kassa, bokföring, inkasso, redovisning och dylikt är vad han ägnat sig åt, förklarar han, snart 80 och numera förstås pensionär.
Själv vill han emellertid inte bli dokumenterad. Någon Kjell Keander fäst på bild är det inte tal om. Möjligen en från 1944, en av de bilder, som Arbetet får låna innan museet tar över.
Detta är en av samlingens tidigare bilder med en 23-årig Kjell på utflykt i vännen Åkes Citroën med gengasaggregat under krigsårens svårartade bensinransonering. Och det var inget större fel på det sättet att ta sig fram.
– Det gick i normal hastighet, man eldade med ved i småkubbar eller träkol som man hade med sig i säckar.
– Som det dammade! Men annars gick det rätt bra, säger Kjell Keander.
Ett år senare, 1945, fångade han en annan energikälla på bild tillsammans med raden av små hus på Södra Promenaden. Där syns en av de gaslyktor som då fortfarande stod för en del av Malmös belysning.
Samma husrad fotograferad fem år senare med den blivande fru Keander i förgrunden, visar teknikens framsteg: gaslyktan har ersatts av en modern elstolpe med rund glaskupa.
På andra håll i Malmö levde gasbelysningen kvar betydligt längre än så. De första gaslyktorna togs i bruk 1854 och inte förrän 1974 försvann den sista. Den stod på Paulsgatan i Sofielund, berättar gasteknikern Börje Nilsson på Sydgas, som var med om att plocka ner den.
Men inte ens då försvann lyktorna på allvar.
– Byalaget på Sofielund protesterade och ville ha dem kvar, säger Börje Nilsson.
Så man nöjde sig med att ta bort gasinredningen i lyktorna, elektrifiera dem och återbörda dem till Sofielund, där de fortfarande står kvar. Fler än någonsin.
 |
| Redan 1945 har den moderna bebyggelsen klättrat hotande nära de små husen vid Södra Promenaden mellan Gasverksgatan och Paulibron. Men gasbelysningen finns fortfarande kvar. |
|
|
Lyktvakter försvann
– Belysningen behövde ökas på, så vi satte tillbaka dem tätare, säger Börje Nilsson.
Med gasbrännarna försvann också Malmö gasverks speciella lyktvakter som körde runt och kontrollerade att allt lyste som det skulle. Tända behövde de normalt inte göra, eftersom lyktorna var försedda med både tidur och evighetslåga som tände brännaren när mörkret föll på.
Försvunna för gott är också bildens små hus på Södra Promenaden. Liksom byggnaderna längs Rörsjögatan norrut och västerut vid Södertull på de samtida bilderna.
Där följde i stället bebyggelsen den ensamma gaslyktans öde och är numera i perfekt samklang med den ersättande elstolpen.
|
