Mitt i seklet


mittiseklet.com:
Rättigheter och utförande Bo Olsson



En serie om Malmö i mitten på 1900-talet av Bo Olsson och Stefan Ersgård.
Publicerad i Arbetet 1999-2000.


 Malmöbilder



  Caroli:

  Övrigt:
Korsningen Grönegatan-Humlegatan i mitten av 1960-talet. Huset med den stora takkupan är det Diedenska sädesmagasinet. Husen längst upp vid Östergatan finns fortfarande kvar.
Foto: Åke Jörleby

Hit lockade "humlorna" sina kunder


Av Bo Olsson

Enligt "Gator i Malmö" är Humlegatan omnämnd redan i slutet av 1400-talet, men inte förrän 100 år senare får gatan namn efter en Jep Humble som ägde två gårdar vid gatan. I början av förra seklet hade Humlegatan rykte om sig att vara tillhåll för prostituerade.
I gamla adresskalendrar från den här tiden finns endast fastighetsägarna längs gatan upptagna. På stadens övriga gator finns även de boende i husen nämnda men så inte på Humlegatan. Ämnet var så känsligt att kvinnorna i husen var onämnbara. Det fanns prostituerade även på andra håll i staden men det var på Humlegatan de flesta höll till. Troligtvis för att husarerna tidigare var förlagda vid Drottningtorget. I folkmun kalldes kvinnorna för "humlorna".
Fritiof Nilsson Piraten berättar om när kreaturshandlare Jesperson och patron Esping från Gottorp festar på Hotell Horn:
"Man ropade från bord till bord, svor och larmade. Samtalen rörde sig mest om världsliga ting, om kor och svin och väderleksutsikter, om priset på flickor i Humlegatan."
Lite längre fram i boken talar man om den nyss avlidne konsuln och kyrkovärden Kriegener och Jesperson berättar:
"Han ägde ett av husen på Humlegatan. Esping häpnade och undrade om sådant kunde gå för sig. Jo, för all del, det gick an. För hus är hus och det är bäst som räntar mest och pengar luktar inte. Man skulle bara se på lagfartslängden över Humlegatan, det var läsning det!"

Rullgardinsfabrik
När prostitutionen sökte sig till andra platser i Malmö blev Humlegatan en vanlig gata i Caroli-kvarteren. När Arbetets Lasse Henricson kom till Humlegatan på sin rundvandring i Caroli i mars 1968 var det tömda hus som mötte honom.
Längst upp mot Östergatan hade Malmö Rullgardinsfabrik haft sin till tillverkning och huset är ett av de få som fortfarande finns kvar. På andra sidan gatan låg grosshandlare Johan Dieden den äldres sädesmagasin. Magasinet ut mot gatan låg kvar men gårdsmagasinet var rivet. Att det inte rörde sig om fallfärdiga gamla hus framgår av hur det gick till när man rev gårdsmagasinet:
"Det var ett bygge som inte gick att peta omkull. En vajer på 25 meter gick av med en smäll. Stöttorna mellan de sju våningarna var manstjock ek. Magasinet fick tas ner med hjälp av en norrlänning och en motorsåg."

Nästan ödelagt
1970 hade grävskoporna gjort sitt och allt var borta. Eller nästan allt, i korsningen Humlegatan-Östergatan sparades några hus, man kan ju alltid hoppas att det berodde på att någon drabbades av dåligt samvete när omfattningen av skövlingen framgick.
I de nya kvarteren förlängdes Humlegatan söderut till Stora Kvarngatan där Jerusalemsgatan tidigare hade korsat.

Se även Då och nu...

Humlegatan fotograferad från Grönegatan i riktning mot Östergatan. I de lägre husen som ligger framme vid Östergatan låg Malmö Rullgardinsfabrik.
Foto: Åke Jörleby
Läsarreaktioner:


Hej. Jag heter Johnny bor i England. Flyttade hit 1992. Jag saknar mitt gamla Malmö, född på Ehrenswärdsgatan 20 1944.
Jag sitter här och tittar på Humlegatan och tänker på att min mor brukade sjunga en låt. Mor var född 17/07 1917 på ettans spårvagn på Lundavägen utanför Saaris.
På Humlegatan nummer tolv
shiliville vitan bom
Där bor ett gammalt husatroll
shiliville vitan bom
Ögon blå det kan du få av mej
shiliville vitan bom
När näktergalen sina drillar slå
shiliville vitan bom.

Hälsning Johnny
   

© Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt.