Mitt i seklet


mittiseklet.com:
Rättigheter och utförande Bo Olsson



En serie om Malmö i mitten på 1900-talet av Bo Olsson och Stefan Ersgård.
Publicerad i Arbetet 1999-2000.


 Malmöbilder



  Caroli:

  Övrigt:
Husarregementets område var ett välkänt riktmärke i Malmö långt efter regementets nedläggning 1927. Byggnaden vid Regementsgatan i korsningen med Mariedalsvägen, revs sist under uppförandet av Kronprinsen i början av 1960-talet.
Foto: Åke Jörleby



Kvarteret som förändrade stan


Av Stefan Ersgård


Husarkasernen var en realitet i Malmöbornas medvetande in i det begynnande 1960-talet. I korsningen Regementsgatan/Mariedalsvägen låg den tegelröda kanslibyggnaden kvar som ett minne av det gamla Malmö innan byggmästare Hugo Åbergs storverk Kronprinsen var ett faktum.
Åke Jörlebys bild dokumenterar sålunda en svunnen tidsanda i brytningen mellan 50- och 60-talen.
Vid den tiden var Åbergs projekt i full gång i kvarteret. Arbetena hade inletts redan våren 1959 med uppförandet av sexvåningshuset vid Fågelbacksgatan och därefter följde det västra tiovåningshuset utmed Mariedalsvägen samt det norra sexvåningshuset och det östra tiovåningshuset.
I slutet av 1961 började man så uppföra ett av landets då högsta bostadshus med 27 våningar. Enligt de ursprungliga ritningarna var huset endast 25 våningar, men Åberg och hans arkitekt Thorsten Roos kompletterade senare med en lager- och affärsvåning mellan två källarvåningar. På huset topp, 76 meter ovan marken, placerades två indragna våningar istället för endast en.

Tidiga visioner
Byggmästare Hugo Åbergs visioner om det framtida Kronprinsen vaknade redan före andra världskriget 1939. Det var tolv år efter husarernas utmarsch från området.
Åbergs fastighet på Regementsgatan 56 (på andra sidan Mariedalsvägen mitt emot Postens lokaler) hade färdigställts 1 april samma år.
Storbyggmästaren berättade i slutet av 1960-talet hur han den gången såg ut över Husarkasernen från sin bostad:
”Med all respekt för det pietetsfulla, men någon tilltalande avslutning mot staden av det Slottsstaden, som höll på att växa fram, utgjorde inte kasernbyggnaderna. Jag lekte med tanken att här fanns något att göra för att skapa en silhuett, som rätt kunde smälta in i miljön. Men hur? Efter hand började jag så smått grovskissa planerna, och då hade jag två speciella riktlinjer att följa. För det första gällde det att skapa bostäder, men samtidigt också introducera höghusidén. Tiden gick, och planerna började ta fastare form. Det gällde att gruppera huskropparna kring det planerade höghuset så, att man samtidigt med att höghuset fick en arkitektoniskt tilltalande inramning kunde utnyttja markområdet på 37.800 kvadratmeter rationellt.” (Kronprinsen – en stad i staden, 1967).


Storbyggmästare Hugo Åberg (1905–1969) förverkligade sin dröm om Kronprinsen. Här ses han i slutet av januari 1963 framför det blivande höghuset, som färdigställdes sist i kvarteret. Inflyttningen skedde successivt i takt med att våningarna färdigställdes. Arbetena med Sveriges högsta bostadshus avslutades 1964.

   

© Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt.