Mitt i seklet


mittiseklet.com:
Rättigheter och utförande Bo Olsson
Mitt i seklet

Mer om Malmö



Utdrag ur
"Minnen från Malmö":


Baltiska utställningen:
1. Inledning, Spårvägen, Ländernas hallar
2. Kartor, Utsikt från Baltiska tornet
3. Tornet, Centralgården, Huvudrestaurangen, Fiskerihallen, Kastellet
4. Konsthallen, Werdandi-Bund, Kungliga paviljongen med Blomstergatan och Berget, årsta
5. Skogshallen, Kaffekompaniet, Inträde, Hallbergs paviljong, Reklam
6. Jordbruksutställningen

Delförstoringar:
Amiralsgatan-
Föreningsgatan

Mariedalsvägen
Brokiga boden/Södertull
Södergatan
Tråkig(?) hamnbild
Wesselshörnan

Kartor


En vårbild tagen på asylens gård med den berömda kastanjen. Kastanjen var det enda som sparades när alla husen revs. Till höger skymtar huvudbyggnaden som syns på bilden längst ner på sidan.
 

Sinnessjukhuset på Rundelsgatan


Av Bo Olsson
29 september 2014


Hospitalet eller Asylen, som sinnesjukhuset hette, hade sin upprinnelse i gråbrödraklostret i nuvarande Kungsparken och flyttade till Rundelsgatan i slutet av 1600-talet. Under 1770-80-talen gjordes en omfattande ombyggnad och det var då de flesta av husen tillkom liksom den herrgårdsliknande huvudbyggnaden. Det var dessa hus som sedan revs 1936. Faktiskt förekom det en del protester mot att man rev den vackra huvudbyggnaden. 1935 hade de sista patienterna flyttat till det nybyggda Östra sjukhuset.

I Adresskalendern 1902 kan man läsa: Hvarje fredag kl. 11 fm - 1 em kunna målsmän, skyldemän eller andra vederbörande erhålla underrättelser om eller få samtala med de sjuke.
Personalen består av en läkare, en predikant, en syssloman, en uppsyningsman på mansavdelningen, en förestånderska på kvinnoavdelningen, fem sjukvaktare och sex sköterskor.

Kartan från 1875 visar att asylen upptog största delen av kvarteret Rundelen, endast några hus mot Timmermansgatan och Djäknegatan ligger utanför området. Längs Snapperupsgatan fanns ett högt plank.
 


Minnen av asylen
Min länk till det riktigt gamla Malmö var länge min mormors syster Anna som jag för enkelhetens skull kallade moster Anna (född 1898). Hon berättade historier från en tid som för mig verkade väldigt avlägsen, men som vid närmare eftertanke bara låg cirka 60 - 70 år tillbaka i tiden. Detta var alltså i början av 1980-talet.
Någon gång nämnde hon Asylen som var mig helt obekant, och jag var väl inte särskilt intresserad heller. Som tur är spelade jag in några av våra samtal och när jag hittade ett par bilder som visade sig vara från just den gamla asylen, letade jag reda på vad moster Anna berättade någon gång i början av 1980-talet om sina minnen från omkring 1910.

"Asylen låg på Rundelsgatan en bit ifrån hörnan på Djäknegatan bort till den stora kastanjen. Kastanjen hörde till Asylen och det var bara en låg länga som gick hela vägen, det var bara ett envåningshus och så hade man små galler till dom. Dom som var där var sådana som inte var riktiga. Oh herre jösses vad man var rädd för att gå förbi där, när jag och mor skulle gå och arbeta på Skånska Dagbladet på nätterna. Man var så rädd för dom när dom stod i fönsterna.
Man sa till de små ungarna att om de inte visste hut skulle man skicka dom till Asylen, och det var de så rädda för, Asylen.
Jag kan när jag vill se längan framför mig, med gallerna för fönstren. Och så stod de där och tittade ut.
Att vi skulle gå till Skånskan berodde på att vissa dagar fanns det ett bihang i tidningen som vi stoppade in för hand. Efteråt var man svart upp till armbågarna av trycksvärta. Sen började man sin pigplats klockan 8 på morgonen. Jag var 12-13 år"


Rivningen av byggnaderna är nära förestående. Fotografen har stått under kastanjen. Till vänster huvudbyggnaden och till höger längan utmed Rundelsgatan. Bilden är tagen i november 1936.
 

Baksidan av huvudbyggnaden i november 1936.
I Malmö genom 600 år (Allhems förlag 1940) skriver Nils Gösta Sandblad om de då ganska nyligen nerrivna byggnaderna:
"Efter en omorganisation på 1770-talet uppfördes här bland annat den ståtliga huvudbyggnad, inrymd till sjukhusceller och samlingssalar, vars sandstenstavla bar årtalet 1783 och en lång redogörelse för dåvarande regent, landshövding och direktion. Byggnaden var ett välproportionerat gustavianskt tvåvåningshus med gul putsning och vita rusticerade lisener. Huset kröntes av ett mansardtak.
Till gården slöt sig en rad likaledes gulrappade envåningslängor, av vilka en över gårdssidans dörr bar Gustav III:s monogram och årtalet 1773. Även andra byggnader ha ingått i denna anläggning, och senare tillbyggnader ha anslutit sig till helheten på ett sällsynt lyckligt sätt. Nu återstår emellertid intet mer än den gamla gårdskastanjen."

 
Asylens längor utmed Rundelsgatan

 
Huvudbyggnaden
Ur Malmö genom 600 år

Så här skriver Johan Lorens Gillberg i sin bok
"Historisk, Oeconomisk och Geographisk
Beskrifning
Öfwer
Malmöhus Lähn uti Hertigdömmet Skåne"

från 1765 (reviderad 1840) om Hospitalet på Rundelsgatan.
Gillberg var Kommissionslandtmätare i Malmöhus län.


Dårhuset eller Central-Hospitalet är beläget på Rundelsgatan, innefattar äfven boningsrum för inrättningens föreståndare, har ganska stora och rymliga byggnader, en del ganska kostsamma, upförde i senare tider med en dertill anlaggd nyttig och wacker trädgård till de olyckligas förfriskning.
Kyrkan är i öfra wåningen, smakfull wördnadsbjudande efter sin storlek. Hospitalen i Lund, Helsingborg, Ystad och Christianstad är med detta Sammanslagne, hvilket förorsakat äfwen byggnadernas betydliga och stora utvidgande, och hwari för närwarande finnas 200 sjuka, hwilka alla njuta der den ömmaste och menskligaste behandling och hwarest för öfrigt råder den största ordning och snygghet.
Att säga mera härom till nuwarande Föreståndarens förtjenst förbjuder mig hans egen grannlagenhet. Dock bör jag nämna, det ordningen och snyggheten der wida öfwerträffar alla andra dylika inrättningar inom landet, hwaraf jag sjelf besökt de flesta och betydligaste.

Se även Då och nu
Mer om Rundelsgatan finns här, här och här
© Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt.