Århundradets evenemang i Malmö Sidan I   Inledning, Spårvägen, De besökande ländernas hallar	Ernst Norlinds utställningsaffisch
Av Bo Olsson 23 mars 2014

Den 15 maj 1914 invigdes Baltiska utställningen. De dåvarande Östersjöländerna Danmark, Ryssland, Sverige och Tyskland deltog i den dittills största utställningen i Norden.
När portarna stängdes den 4 oktober kunde man räkna in den fantastiska summan av nära 900 000 besökare.
Utställningen täckte ett område på över 50 hektar och omkretsen var 2,5 kilometer. Området var tidigare åkrar men på två år hade man planterat så mycket träd, buskar och blommor så utställningen verkade vara belägen i en gammal park.
Trots att byggnaderna verkade vara i olika material var det mest imitationer. De flesta byggnaderna var byggda i trä som var vitputsat men här fanns även tegel-, sten- och timmerstocksimitationer.

En epok går i graven

Vid ingången vajade de deltagande ländernas flaggor sida vid sida men när Första världskriget bröt ut i slutet av juli var det slut på vänskapen. Tyskland och Ryssland hade blivit fiender och snabbt tömdes deras utställningshallar på allt innehåll.
Man övervägde att stänga utställningen men efter den inledande chocken bestämdes det att man skulle fortsätta. Arrangörerna hade räknat med tiotusentals tyska turister i augusti men dessa uteblev givetvis och ledningen var rädd för att de ekonomiska kalkylerna inte skulle hålla. Men danskar och svenskar fortsatte att strömma till och ekonomin var räddad.
Utställningen planerades i en fredlig tid då det inte fanns restriktioner eller passtvång mellan länderna runt Östersjön, men under Baltiska utställningen gick denna epok i graven.

Storm kapar tornet

Den 28 september rasade en storm över Malmö och det höga tornet började svaja betänkligt. Man stängde av området runt omkring och när toppen bröts av och störtade till marken skedde inga större skador. Annars hade man tur med vädret, det var en rekordartat varm och torr sommar och det regnade endast 36 timmar på tre månader.
Trots motgångarna höll man öpppet som det var tänkt från början och den 4 oktober stängdes utställningen. På avslutningsdagen trängdes 90-100 000 personer på Centralgården för att ta ett sista farväl.
Så här gick det till enligt ett samtida ögonvittne: "Utställningen stängdes och när landshövding Robert De La Gardie hållit avslutningstalet gick man en sista rond kring utställningsområdet och stannade vid varje byggnad för att ge den en sista blick. Efter hand som skaran passerat sänktes flaggorna bakom den och när sista flaggan strukits var Baltiska utställningen ett minne blott".

Febril byggverksamhet i Malmö

Stora förändringar skedde i Malmö inför utställningen. Längs Hamngatan revs de gamla husen så att gatan kunde breddas och nya hus byggas. Fersens väg byggdes och för att ansluta denna till Slottsgatan byggdes Parkbron. Gatan drogs rakt genom Gamla kyrkogården och några menade att de olyckor som drabbade utställningen berodde på att man stört gravfriden.
Man drog också en spårvägslinje som gick direkt från Centralstationen ut till utställningsområdet.

Mer än Baltiska utställningen

Granne med Baltiskan pågick samtidigt två andra stora evenemang. På Malmö Idrottsplats arrangerades Baltiska spelen 28 juni till 15 juli. Det var det största idrottsevenemanget någonsin i Sverige förutom OS i Stockholm 1912. Över tusen deltagare kom från Sverige, Danmark, Tyskland, Ryssland och Finland. Man tävlade i fotboll, gymnastik, tennis, friidrott, brottning, tyngdlyftning och hästsport.
Ett annat arrangemang var Skånska Hushållningssällskapets stora jordbruksutställning som pågick 15 till 21 juni. Läs mer om denna på sidan 6.