Mitt i seklet


mittiseklet.com:
Rättigheter och utförande Bo Olsson
Mitt i seklet

Mer om Malmö



Utdrag ur
"Minnen från Malmö":


Baltiska utställningen:
1. Inledning, Spårvägen, Ländernas hallar
2. Kartor, Utsikt från Baltiska tornet
3. Tornet, Centralgården, Huvudrestaurangen, Fiskerihallen, Kastellet
4. Konsthallen, Werdandi-Bund, Kungliga paviljongen med Blomstergatan och Berget, årsta
5. Skogshallen, Kaffekompaniet, Inträde, Hallbergs paviljong, Reklam
6. Jordbruksutställningen

Delförstoringar:
Amiralsgatan-
Föreningsgatan

Mariedalsvägen
Brokiga boden/Södertull
Södergatan
Tråkig(?) hamnbild
Wesselshörnan

Kartor

Här syns järnvägen och den uppbyggda trärampen (mitt i bilden till höger) som gick över järnvägen och ledde fram till entrén.
Handkolorerat vykort



Århundradets evenemang i Malmö

Sidan V   Skogshallen, Kaffekompaniet,
Inträde,
Hallbergs paviljong, Reklam
Skogshallen. Byggnaden syns på kartan mellan Nöjesfältet och den höga trärampen. Framför byggnaden ska det planteras växter från olika plantskolor.
Området där Skogshallen låg var ett 25 000 kvm stort område där olika företag hade sina egna paviljonger. Kaffekompaniets utställning var mittpunken och runt denna hade företag som Margarinaktiebolaget Zenith, Ronneby Helsobrunn, Skånska Cementgjuteriet, Olof Nilssons Bageri i Malmö, Dagens Nyheter, Nordiska Reklambyrån, Pellerins, Bultfabriken i Hallstahammar, AB Slipers, Svenska Bryggareföreningen i Stockholm m fl sina utställningar.
Röda Korset hade en kombinerad utställning och sjukstuga.
Nästan femtio olika byggnader med olika storlek och utseende fanns på området.

 
Efter rundvandringen kan det vara gott med en kopp kaffe. Det fanns många kaféer på området men en av de roligare byggnaderna var AB Malmö Kaffekompanis Solo-kaffepaviljong.
Byggnaden var 25 meter i diameter och utförd i indisk stil. Här visades maskiner för kaffebehandling och dioramor från kaffeplantagerna. Kaffeserveringen på nedre våningen pryddes med indiska kelims, vapen, gudabilder och andra prydnadsföremål. Belysningen bestod av indiska tempellampor med elektriskt ljus inmonterat.
Serveringen sköttes av damer i nationaldräkter från de baltiska länderna.
På kartan syns byggnaden till höger om Nöjesfältet.
På den vita byggnaden till vänster kan man läsa AB De Svenska Kristallglasbruken. Inne i hallen fanns en glashytta och man slipade också kristallglas. Kosta, Reijmyre, Eda, Alsterfors och Alsterbro var de deltagande glasbruken.

 
Abonnementskort med rabatt. Många Malmöbor köpte ett kort som gällde under hela utställningen.
 
På extrastämpeln står: Gäller äfven till Konsthallen. En biljett till Konsthallen kostade annars 50 öre.
Att köpa en vanlig endagsbiljett kostade 1 kr för vuxen och 50 öre för barn. För en fyradagar-i-rad-biljett fick man betala 4 kr, barn 1 kr 50 öre. Abonnemangskort 20 kr och för nästa person i familjen 12 kr, barn under 12 år 5 kr.
"Abonnementskort för tjenstemän, biträden, arbetare och tjenstefolk, manl. o. kvinnliga, med ej öfver 3 000 kr inkomst kostar 10 kr."

Hofjuvelerare C.G. Hallbergs vackra paviljong som var placerad på Centralgården. Här hade man tillverkning av smycken.
Liknande paviljonger var placerade runt Centralgården. Förutom C.G. Hallberg hade AB Svenska Tobaksfabrikerna, Husqvarna Vapenfabrik, Stomatolfabriken, Mazetti och Hultmans Choklad- & Konfektfabrik AB varsin paviljong. Ferdinand Boberg hade gjort ritningarna.

En del företag använde Baltiska utställningen i sin reklam.
Adler var en tysk bil- och motorcyckeltillverkare verksam 1900-1957

Tänk att det fanns centraldammsugare redan 1914! Märkligt nog står det i texten att man har en demonstrationsanläggning i Konsthallen. Fast alla statyerna behövde väl dammsugas då och då.

 

© Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt.