Mitt i seklet


mittiseklet.com:
Rättigheter och utförande Bo Olsson
Mitt i seklet

Mer om Malmö



Utdrag ur
"Minnen från Malmö":


Baltiska utställningen:
1. Inledning, Spårvägen, Ländernas hallar
2. Kartor, Utsikt från Baltiska tornet
3. Tornet, Centralgården, Huvudrestaurangen, Fiskerihallen, Kastellet
4. Konsthallen, Werdandi-Bund, Kungliga paviljongen med Blomstergatan och Berget, årsta
5. Skogshallen, Kaffekompaniet, Inträde, Hallbergs paviljong, Reklam
6. Jordbruksutställningen

Delförstoringar:
Amiralsgatan-
Föreningsgatan

Mariedalsvägen
Brokiga boden/Södertull
Södergatan
Tråkig(?) hamnbild
Wesselshörnan

Kartor


Carl Damström och Bengta lyckades överskrida gränserna för vad som var lämpligt umgänge i 1800-talets Sverige. När Carl dog flyttade Bengta till sin familjs "log cabin in the cold north woods of Minnesota" (huset på bilden är vad som finns kvar av gården). Hennes liv var en berg-och-dalbana. Äldsta sonen gifte upp sig och tog över fruns familjs fruktförsäljningsfirma och tog hand om modern Bengta på gamla dar.
Foto: Colleen Danstrom


En fantastisk karriär

Av Bo Olsson
2 oktober 2013


Historien handlar om Johan Damström som kommer till Malmö 1835. Han får så småningom fyra döttrar och en fosterson Carl Pettersson Damström. Carl avlider i Vaxholm 1882 och hans hustru emigrerar då till USA.

Det kom e-post från Chicago från Colleen Danstrom som släktforskar. Hennes mans (Rich) familj härstammar från Malmö och när vi började forska i släkthistorien blev det en fantastisk resa bakåt till 1800-talets levnadsvillkor men också en bit intressant malmöhistoria.

Rich´s farfars farmor Bengta "Benedicta" Damström utvandrade till Amerika 1885 med sina tre barn. Bengtas föräldrar och syskon hade emigrerat till USA 1869 och köpt land i Minnesota. Bengta hade inte följt med till USA utan gift sig med Carl Pettersson Damström. Han var läkare i Vaxholm men dog hastigt 1882 av en hjärnblödning endast 34 år gammal.
Carl var fosterson till Johan Damström och modern hette Maria Pettersson född 1821 i Malmö.
Carl var född i hemlighet i Stockholm 1847 med okänd fader. Han bodde hos sin morbror i Stockholm, men när han var 10 år flyttade han hem till sin mor i Malmö. Modern Maria var hushållerska hos Johan Damström och bodde också på samma adress.

Carl och Bengta träffades troligtvis när Carl studerade på Lunds Universitet 1866-1871. Bengta hette som ogift Bengta Jönsson och kom från Östraby. De två var ett, på den tiden, omaka par. Visserligen var hennes familj självägande bönder men hon var dock en enkel flicka från landet och han läkare.
1874 flyttade Carl och Bengta till Stockholm. Hon hade då bytt ut sitt bondska namn mot Benedicta. Paret fick tre barn tillsammans.
Benedicta t h och Carl Damströms mor Maria i Malmö 1875
Foto: Privat
Carl Damström
 
Foto: Privat

Johan Damström kommer till Malmö
Det var Johan som betalade Carls studier i Lund. Johan Damström hade, förutom fostersonen, fyra döttrar med Caroline Hviid (född i Slagelse, Danmark 1805). Johan och Caroline gifte sig i Köpenhamn 1842.
Johan var född på Gotland 1805 och kom via Stockholm till Malmö 1835. Han började som gesäll hos skräddarmästare Frans Hallberg på Stortorget. Redan året därpå flyttade Hallberg och Damström tog över verksamheten och var då skriven som skräddarmästare.

Johan Damström ansöker om burskap och blir borgare
Johan ansöker om att få burskap i skräddarnäringen. Han blir godkänd i oktober 1836 och ägaren av huset på Stortorget, Tractör Joh. P. Andersson, går i borgen för att Johan "ska sköte sina plikter som borgare". Vilket bland annat innebar att han var skattepliktig. Burskapet får han i sex år men tydligen sköter han sina plikter för det blir inte uppsagt förrän Johan avlider.

1857 finns det 18 skräddarmästare i Malmö och Johan var den som tjänade mest. Han betalde i alla fall mest skatt; 305 riksdaler jämfört med 5 riksdaler för den lägst beskattade.
Han är också under 1848-1850 medlem av Stadens Äldste där han får sig tilldelat tre sysslor:
1) "att biträda vid Månadstaxornas upprättande"
2) "att hava tillsyn över Brandredskapen"
3) "Tillsynen över stadens vattenverk tillhörer Herrar N. Larsson och J. Damström inom den del av staden, som är belägen öster om Stora Torget".

Annons ur malmötidning 1860

Skräddaryrket börjar förändras
Skräddarna bedrev länge ett rent beställningshantverk, men i mitten av 1800-talet började det ske förändringar. Skräddarna i Köpenhamn började sälja färdigsydda kläder till lägre priser. Man annonserade flitigt i Malmös tidningar och eftersom Malmö-Köpenhamn trafikerades av två ångare med dagliga turer så blev konkurrensen kännbar för Malmöskräddarna. De danska skräddarna hade svensk betjäning och tog emot svenska pengar.
Skräddarna i Malmö tog upp konkurrensen, men om man köpte in färdigsydda kläder eller sydde själv är osäkert. I Sverige fanns ingen konfektionsindustri men en del import från främst Tyskland skedde. Som framgår av annonsen ovan har Johan förstått vad som behövde göras.

  
  
Karta över Stortorget 1871.


Bygger nytt vid Stortorget
Johan köpte troligtvis huset vid Stortorget av Tractör Andersson 1839. Skrädderiet måste ha gått strålande för 1858 hade Johan rivit det gamla envåningshuset och börjat bygga ett fyravåningshus på tomten. Han hade kvar skrädderiet i det nya huset och bodde också där. Men i huset fanns också Hotel Gustaf Adolf som ansågs vara Malmös finaste vid den här tiden (läs mer om hotellet här).


Johan köper mark och bygger hus vid Östra Förstadsgatan
Men det var inte bara vid Stortorget som Johan var verksam. Redan 1844 köpte han en fastighet i Östra Förstaden av Handlanden Emanuel Bager. Tomten låg vid nuvarande korsningen Östra Förstadsgatan-Exercisgatan.
Samma år inlämnade Damström en kort ansökan till Magistraten:
Härmed får jag i ödmjukhet anmäla det, jag ämnar inrätta en Salubod på Östra Förstaden Hus No 36 till försäljning af Klädes mössor förfärdigade af mig hvartill jag önskad mig blifva bevilljadt.
Malmö den 26 October 1844.
J: Damström
Karta från 1850 som visar Johans äga och hus vid Östra Förstadsgatan.

Huruvida Johan öppnde sin salubod är osäkert men säkert är att han ökade sina förehavanden vid Östra Förstadsgatan.
I oktober 1845 köpte han ytterligare 3 102 kvadratalnar tomtmark av grannen Snickarmästare Lars Pettersson. Tillsammans med den året innan inköpta tomten på 828 kvadratalnar ägde Johan nu 3 930 kvadratalnar (ca 1 415 m²) mark.
1847 lät Johan bygga ett nytt hus utmed Östra Förstadsgatan som blev färdigt året därpå. Huset hade tre våningar. De två nedersta våningarna var inredda till åtta tvårumslägenheter med kök. Den tredje våningen var inte inredd utan användes till spannmålslager.

Damström ägde fastigheten fram till 1873 då Malmö stad inköpte den. Då var fastigheten taxerad till 25 000 riksdaler, men Malmö stad gav hela 44 000 riksdaler för den. Samtidigt inköpte Malmö stad också de närliggande tomterna.
Huset revs i slutet på 1870-talet eller i början på 1880-talet eftersom det låg i vägen för den tilltänkta Exercisgatan som skulle gå utmed den breddade kanalen. Hela kvarteret flyttades en bit österut och nya hus byggdes.

Uppgifterna om Damströms hus kommer från Olof Cronbergs artikel om sin farfars farfar Sven Cronberg i Elbogen, 1980.

Johan Damströms hus vid Östra Förstadsgatan. Ritat och byggt av Murarmästare Sven Cronberg 1847. Huset fick bara stå i 30 år.
Foto ur Malmö muséers samlingar


Johans hustru avlider
När Johans hustru Caroline Hviid avlider 1858 värderas tillgångarna enligt bouppteckningen som följer:

1) "Huset och Tomten under No 599 vid Stora Torget här i staden 16 500 riksdaler"
2) "Hus och Tomt under Nr 1 å Lilla Torget 4 975 Riksdaler"
3) "2,5 tunnland jord i stadens mark 375 Riksdaler"
4) "Huset under No 36 Östra Förstaden med tillhörande landjord i stadens mark 19 050 Riksdaler"
5) "Likaledes ett hus under No 36 å samma Ö Förstad 3 000 Riksdaler"

Skräddaren från Gotland har på 23 år i Malmö gjort en fantastisk karriär.
Fostersonen Carls mor, Mamsell Maria Pettersson, har länge varit hushållerska i familjen och när Caroline Hviid avlider fördjupas förhållandet mellan henne och Johan. Något giftermål blir det däremot inte och när Johan avlider 1876 står Maria omnämnd som "hushållerska sedan 30 år".

Johans testamente
I hans testamente får Maria ärva 2000 kr och hon får också ett årlig summa av 300 kronor livet ut. Så här lyder testamentet:
"Till Mamsell Maria Elisabeth Pettersson, som förestått mitt hus i öfver trettio år, samt haft möda och besvär med mina barns uppfostran, och derför ej bekommit annan ersättning än nödigt lifsuppehälle, kommer att såsom lön  för denna tid tilldelas Två Tusen /2000/ Kronor, som genast till henne inbetalas, samt derjämte möjliga möbler till en för henne passande lägenhet, goda sängkläder till en säng, tillräckligt kärl m.m., som hon kan behöfva för köksbehov. Och årligen så länge hon lefver såsom ersättning för hyra, vedbrand etc. i ett för  allt Tre Hundra /300/ Kronor, som komma att tagas af inflytande hyresmedel för Hotel Gustaf Adolph och till henne utbetalas hvarje år den förste Oktober".
Fostersonen Carl får ärva 8 000 kr.

De fyra döttrarna får ärva egendomen på Stortorget och i testamentet påpekas noga att pengarna inte får användas till deras mäns eventuella skulder. Vidare står det:
"Hotel Gustaf Adolph, hvilket icke under deras lifstid får försäljas, belånas eller på annat sätt förpantas, utan komma ofvan nämnda mina fyra döttrar att sig emellan lika fördela, såväl den behållna hyran deraf kan inflyta, som äfven de medel som tillkomma fastigheten från Skånska Brandförsäkringsinrättningen. Efter deras död tillfalla egendomen deras barn".
Testamentatorns vilja ifråga om huset kom dock på skam (läs mer via länken nedan).

Faktainsamling: Eva Henning

 
Johan Damströms grav på Gamla kyrkogården
   
Foto: Bo Olsson

 

© Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt.