|
|
Första maj i Malmö 1906
Av Bo Olsson
2 oktober 2012
Internationella socialistiska kongressen i Paris 1889 utropade 1 maj till en dag för allmän
demonstration för åtta timmars arbetsdag. Redan året därpå anordnade fackföreningsstyrelserna i Malmö en 1-majdemonstration. Man skrev till de större arbetsgivarna för att arbetarna skulle få ledigt och många fick ledigt på eftermiddagen. En som i många år vägrade att ge någon ledighet var högste chefen på Malmö yllefabrik - direktör August Schmitz allmänt kallad Smitten. Det var inte förrän 1939 som 1 maj blev en allmän helgdag. Vid det första förstamaj-tåget samlades man på Gustav Adolfs torg och marcherade till Rörsjön som då till stora delar var obebyggt. Tåget gick längs Stora Nygatan, Studentgatan, Amiralsgatan och Föreningsgatan. I tåget medverkade 25 föreningar med 21 fanor och fyra musikkårer. Man uppskattade att det kom 20 000 åhörare och hörde talen. En av talarna var Fredrik Sterky som blev LO:s förste ordförande 1898. 1892 fanns för första gången ett standar med den klassiska texten "8 timmars arbete, 8 timmars frihet, 8 timmars vila". Trots att socialdemokraterna köpte Möllevångsparken (Folkets park) redan 1893 blev det inte målet för 1-majdemonstrationerna förrän 1916. Demonstrationerna har hållits oavbrutet sedan 1890 med undantag för 1923, 1924, 1925 och 1940. Dock var det nära att det inte blev något av 1910 eftersom deltagarantalet hade fallit drastiskt åren innan. Åren runt 1900 var en orolig tid på arbetsmarknaden då många kämpade för bättre arbetsvillkor, bättre löner och allmän rösträtt. 1898 var det konflikter och arbetsnedläggelser på en mängd arbetsplatser i Malmö och en av dem var på Hultmans chokladfabrik där tolv kvinnor lade ner arbetet och krävde en höjd veckolön från sju till åtta kronor. Strejkbryterskor anskaffades men efter två veckor löstes konflikten och löneförhöjningen gick igenom. Åtta kronor i dagens penningvärde är 433 kronor. 1906 det år då bilden ovan är tagen hade man på Malmös arbetsplatser hela 18 arbetsinställelser. Den största konflikten berörde 92 skrädderiarbetare den minsta en enda arbetare. Uppgifterna är hämtade ur "Facklig kamp under sju decennier" av Axel Uhlén.
|
||||||||||
![]() © Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt. |