Mitt i seklet


mittiseklet.com:
Rättigheter och utförande Bo Olsson
Mitt i seklet

Mer om Malmö



Utdrag ur
"Minnen från Malmö":


Baltiska utställningen:
1. Inledning, Spårvägen, Ländernas hallar
2. Kartor, Utsikt från Baltiska tornet
3. Tornet, Centralgården, Huvudrestaurangen, Fiskerihallen, Kastellet
4. Konsthallen, Werdandi-Bund, Kungliga paviljongen med Blomstergatan och Berget, årsta
5. Skogshallen, Kaffekompaniet, Inträde, Hallbergs paviljong, Reklam
6. Jordbruksutställningen

Delförstoringar:
Amiralsgatan-
Föreningsgatan

Mariedalsvägen
Brokiga boden/Södertull
Södergatan
Tråkig(?) hamnbild
Wesselshörnan

Kartor


Här på Nya Grönegatan 5 bodde familjen Thorell en kort tid i slutet av 1913.
Bilden har skickats till mig av Herman Thorells barnbarn Anita Dahlqvist Leander.

Omvälvningarnas tid i Malmö

Av Bo Olsson
8 december 2013


En härlig interiörbild från 1913 fotograferad i en lägenhet på Nya Grönegatan 5, alltså östra hörnet på Österportgatan/Grönegatan. Här bodde Herman Thorell med hustrun Julia och de fyra barnen Waldemar, Birger, Georg och nyfödda Ebba.
Herman var född 1874 i Sanne i Bohuslän och Julia 1873 i Norge, Kristiania (Oslo). 1903 gifte sig Herman och Julia och 1906 kom de till Malmö.


Ett nytt sekel och en ny stad växer fram
Runt sekelskiftet 1900 växte Malmö våldsamt; 1880 var folkmängden 38 000, 1900 61 000 och 1913 hade Malmöborna blivit 96 000 till antalet. Orsaken till inflyttningen var att mestadels fattigt folk från landsbygden försökte hitta ett lite bättre arbete än vad som fanns att tillgå i hemtrakten. Det var den kraftiga expansionen av Malmös näringsliv som möjliggjorde den kraftiga folkökningen och under den här perioden blev Malmö ett betydande industrisamhälle. Runt sekelskiftet var runt 60% av befolkningen direkt eller indirekt beroende av de arbeten som fanns inom industrin. En del av dessa hade bara säsongsarbeten och andra tillfälliga arbeten och levde delvis på understöd från fattigvården.
Givetvis byggdes det som aldrig förr, men många av de nyuppförda arbetarbostäderna var ofta undermåliga. Malmö Nya Allehanda skrev: "Många av dessa bostäder är så beskaffade, att polisen rätteligen borde förbjuda husvärdarna att uthyra dem".


Familjen Thorell kommer till Malmö
 
 
Hela familjen Thorell 1920. Från vänster Georg, fader Herman, Birger, Waldemar, moder Julia, Ebba - och längst fram i mitten Ruth (född 1915).

Det var under dessa nya tider som familjen Thorell flyttade till Malmö. Herman var folkbokförd som grovarbetare och som brukligt på den här tiden flyttade familjen runt på olika adresser, vissa år mer än en gång.
Herman ägde eller var delägare i en affär, troligen en lanthandel, i Kåtebol, Sanne. 1913 flyttade familjen tillbaka till Sanne. Kanske hade det något att göra med delägarskapet i lanthandeln.
Men vistelsen i Sanne varade bara i 2 månader, sedan gick flyttlasset tillbaka till Malmö igen. Herman tog titeln "handlande" med sig till Malmö.
Den första adressen när man återvände till Malmö 1913 blev Nya Grönegatan 5. Kanske hade också den fina lägenheten på Nya Grönegatan något samband med lanthandeln i Kåtebol. Det är absolut ingen grovarbetarbostad som syns på bilden.
Återigen blev det en kort vistelse; efter bara 8 månader flyttade familjen vidare till Engelbrektsgatan 9 /Tegelgårdsgatan 2. Här slog man sig dock till ro och stannade till 1930.

Nya Grönegatan. På andra sidan Österportsgatan till vänster ser vi huset där familjen Thorell bodde. I fonden ses kanalen och Exercisgatan som jag skrivit mer om här. Bilden är från 1960-talet och till höger ser vi att rivningarna i området har börjat.


På Malmöbilder finns mer om Grönegatan

© Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt.