Mitt i seklet


mittiseklet.com:
Rättigheter och utförande Bo Olsson
Mitt i seklet

Mer om Malmö



Utdrag ur
"Minnen från Malmö":


Baltiska utställningen:
1. Inledning, Spårvägen, Ländernas hallar
2. Kartor, Utsikt från Baltiska tornet
3. Tornet, Centralgården, Huvudrestaurangen, Fiskerihallen, Kastellet
4. Konsthallen, Werdandi-Bund, Kungliga paviljongen med Blomstergatan och Berget, årsta
5. Skogshallen, Kaffekompaniet, Inträde, Hallbergs paviljong, Reklam
6. Jordbruksutställningen

Delförstoringar:
Amiralsgatan-
Föreningsgatan

Mariedalsvägen
Brokiga boden/Södertull
Södergatan
Tråkig(?) hamnbild
Wesselshörnan

Kartor


Kiosker i Malmö


1900-talet var kioskens århundrade
Bolaget med många järn i elden


Salustånd var föregångarna till kioskerna. Amiralsbron vid sekelskiftet 1900. Längst upp till vänster i bilden ligger MYA. På båda sidor om bron pågår det någon form av försäljning. Till höger är en vagn med tygtak uppställd och en kvinna i lång kjol och förkläde betjänar en flicka. Kanske är det försäljning av hemmagjorda karameller. Även om det inte syns på folks klädsel så måste det vara en varm dag; i det lilla ståndet till vänster har innehavaren fällt upp ett paraply. En liten pojke står och tittar nyfiket på det uppställda bordet.



1900-talet var kioskens århundrade


Av Bo Olsson
7 december 2012


Malmös första riktiga kiosk byggdes 1896 i hörnan Södergatan-Stora Nygatan. Den ritades av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin åt Ivar Trädgård. De tidiga kioskerna var välarbetade med snickarglädje och vackra tak. Vill man få en uppfattning om hur de kan ha sett ut är det bara att ta en tur över Sundet där man är betydligt bättre på att vårda sitt kulturarv. Bland annat på Kongens Nytorv och Kultorvet står gamla kiosker kvar. 1905 startade Kioskbolaget (se sidan 2) och besatte de bästa lägena i stan men det växte också upp en mängd små privata kiosker över hela stan. Villiga kioskägare ansökte om tillstånd hos Drätselkammaren som tillsammans med Poliskammaren och Byggnadsnämnden kontrollerade plats och ritningar. Fick man godkänt var det bara att bygga och betala hyra till staden. 1962 kom nya Kioskanvisningar från Medicinalstyrelsen och på några år försvann alla gamla vackra kiosker för att esättas av större ofta modulbyggda fyrkanter.
1902 dök de första korvgubbarna upp i Malmö med lådor på magen. Lådorna utvecklas till små vagnar på hjul för att sedan bli små kiosker. Runt 1970 försvinner de små kioskerna och de större gatuköken tar över.
Samma utveckling som för korvkiosken gällde för glasskiosken; låda blev vagn blev liten kiosk.
Godis- och tidningskioskerna försvann när bensinstationer och affärer ökade sina öppettider. När 1900-talet led mot sitt slut fanns endast ett fåtal kiosker kvar.

Alla faktauppgifter är hämtade från "Stadens små hus. Malmös kiosker" av Christian Kindblad i Elbogen, Malmö kulturhistoriska förenings årsskrift 2011.


Korsningen Norra Vallgatan-Bruksgatan i början av 1960-talet. Till vänster precis på kanalslänten ligger en vacker liten kiosk där man bland annat säljer glass och läsk. På andra sidan gatan skymtar en liten korvkiosk.
Foto: Sven-Erik Björk ur Minnen från Malmö av Bertil Aunér. Bilden är en delförstoring.


Gustav Adolfs torg 1959. Den lilla taxikuren med Mazetti-ögonen på taket. Här kunde taxichaufförerna värma sig en stund och kanske äta sin medhavda matpacke. Till vänster står en Volvo-taxi och väntar på kunder.
Volvo byggde sin första specialbyggda taxi redan 1930 men den mest välkända äldre modellen är PV831 som kom 1950 och som i folkmun kallades "Suggan". Liksom tidigare modeller var det en stor 7-8-sitsig kaross i med en motor på 90 hk. Bakdörrarna var precis som på tidigare modeller hängda i bakkant så man kunde ta sig enkelt i och ur. Det var en fantastisk bil att åka i, som barn kunde man gå rakt in medan de vuxna fick böja sig lätt för att komma in. Det fanns gott om plats i baksättet där man kunde fälla ner extrasätten så man satt mitt emot varandra.

© Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt.