|
|
1900-talet var kioskens århundrade
Av Bo Olsson 7 december 2012 Malmös första riktiga kiosk byggdes 1896 i hörnan Södergatan-Stora Nygatan. Den ritades av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin åt Ivar Trädgård. De tidiga kioskerna var välarbetade med snickarglädje och vackra tak. Vill man få en uppfattning om hur de kan ha sett ut är det bara att ta en tur över Sundet där man är betydligt bättre på att vårda sitt kulturarv. Bland annat på Kongens Nytorv och Kultorvet står gamla kiosker kvar. 1905 startade Kioskbolaget (se sidan 2) och besatte de bästa lägena i stan men det växte också upp en mängd små privata kiosker över hela stan. Villiga kioskägare ansökte om tillstånd hos Drätselkammaren som tillsammans med Poliskammaren och Byggnadsnämnden kontrollerade plats och ritningar. Fick man godkänt var det bara att bygga och betala hyra till staden. 1962 kom nya Kioskanvisningar från Medicinalstyrelsen och på några år försvann alla gamla vackra kiosker för att esättas av större ofta modulbyggda fyrkanter.
1902 dök de första korvgubbarna upp i Malmö med lådor på magen. Lådorna utvecklas till små vagnar på hjul för att sedan bli små kiosker. Runt 1970 försvinner de små kioskerna och de större gatuköken tar över. Samma utveckling som för korvkiosken gällde för glasskiosken; låda blev vagn blev liten kiosk. Godis- och tidningskioskerna försvann när bensinstationer och affärer ökade sina öppettider. När 1900-talet led mot sitt slut fanns endast ett fåtal kiosker kvar. Alla faktauppgifter är hämtade från "Stadens små hus. Malmös kiosker" av Christian Kindblad i Elbogen, Malmö kulturhistoriska förenings årsskrift 2011.
|
|||||||||||||||
![]() © Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt. |