Det är sommar 1914 och fem herrar har precis utbringat en skål i Thule koloniområde. Bakom dem blommar potatisen och små buxbomshäckar leder fram till det lilla huset. På bordet står fem kaffekoppar och en flaska med brännvin. Kavajerna, hattarna och stärkkragarna har åkt av, det är en stilla sommardag värd att njutas.
Mannen till höger har kanske ingen kolonilott utan är bara på besök? Kanske är de arbetskamrater på Thule maskinfabrik eller Tobaksmonopolet, som båda hade fabriker som gränsade till området.
Bilden är tagen från nuvarande Lantmannagatan i riktning mot Nobelvägen och husen i bakgrunden ligger längs Rolfsgatan. Huset till höger ligger längs Ystadgatan och kallades Ensamheten.
Sköna sommardagar, snaps och potatis
Av Bo Olsson
29 december 2014
Kolonirörelsen kommer ursprungligen från Tyskland. Sveriges första koloniområde ligger vid Citadellet i Landskrona, där de första stugorna byggdes på 1870-talet. Till Malmö kom rörelsen 1895 då man inhägnade ett område med 68 lotter vid Pildammarna, där nuvarande Pildammsvägen löper.
Antalet områden växte snabbt och 1910 startade Thule koloniområde i Sofielund. Området hade som mest 206 lotter på 64 000 kvm och var beläget där Sofielundsskolan nu ligger. Namnet fick man av Thule maskinfabrik som var granne i söder. I slutet av 1940-talet försvann kolonierna.
Tre arbetskamrater på Tobaksmonopolet blir 1917 fotograferade framför fabriken (i bakgrunden t h). De står mitt i koloniområdet Thule och i bakgrunden till vänster ser vi det 1916 färdigbyggda Södervärns vattentorn.
Fr v Anna Nilsson, Anna Svensson och Rosa Dahlberg.
Maskinfabriks Aktiebolaget Thule startade 1908 och låg vid Lantmannagatan-Lönngatan. Man gjorde större utbyggnader 1914-16 och 1942. Verksamheten bestod av tillverkning och försäljning av verktygsmaskiner, och man hade försäljning över hela världen. Under Andra världskriget gick hälften av tillverkningen på export.
På en karta från 1921 ser vi var området låg. De två röda stjärnorna markerar ungefär varifrån de två bilderna är tagna. Längst ner löper Lantmannagatan som vid den här tiden var en dammig, eller vid regnväder gyttjig, landsväg. Till vänster syns Lönngatan och järnvägen till Ystad.
Norr är åt höger.
