Mitt i seklet


mittiseklet.com:
Rättigheter och utförande Bo Olsson
Mitt i seklet

Mer om Malmö



Utdrag ur
"Minnen från Malmö":


Baltiska utställningen:
1. Inledning, Spårvägen, Ländernas hallar
2. Kartor, Utsikt från Baltiska tornet
3. Tornet, Centralgården, Huvudrestaurangen, Fiskerihallen, Kastellet
4. Konsthallen, Werdandi-Bund, Kungliga paviljongen med Blomstergatan och Berget, årsta
5. Skogshallen, Kaffekompaniet, Inträde, Hallbergs paviljong, Reklam
6. Jordbruksutställningen

Delförstoringar:
Amiralsgatan-
Föreningsgatan

Mariedalsvägen
Brokiga boden/Södertull
Södergatan
Tråkig(?) hamnbild
Wesselshörnan

Kartor


Fem unga herrar njuter en stilla stund i Konditan. Året är 1918 och det är tidig vår. Det är för tidigt för näktergalarna som kring midsommar bjöd gästerna på skönsång.
Foto: Privat
Fågelsång, kaffe och sexor i Konditan

Av Bo Olsson
20 mars 2014


 
Annons 1890
 
Söndagen den 12 maj 1889 klockan 7 på morgonen (!) öppnade konditorn Edmund Behnstedt ett sommarkafé vid Rönneholmsvägen där Stadsteatern (Malmö Opera) nu ligger. Serveringen hette Conditori-Trädgården men bytte ganska omgående namn till Browns konditoriträdgård. Efter några år återtog man det ursprungliga namnet. I folkmun hade det snabbt döpts till Konditan.
Tomten etablissemanget låg på utarrenderades av Malmö stad till Enkefru Hulda Bredberg Brown. Hulda hade en "sockerbagerirörelse" på Södergatan 9 under namnet Browns conditori eller Café Brown. Änkefrun som var Edmund Behnstedts svägerska hjälpte till att få igång verksamheten. Man hade samma telefonnummer trots avståndet mellan Södergatan och Fersens väg.
Mer om familjerna Brown-Behnstedt längst ner på sidan.

Idyllen i parken
 
 
Gustav och Vilhelm på väg till Konditan. Det är en skön sommardag 1912 och båda fyller snart 19.
 
Foto: Privat
I den första annonsen kunde man läsa: "Conditori-Trädgård öppnas för allmänheten Söndagen den 12 maj klockan 7 förmiddagen i f.d. Björkmanska trädgården intill barnsjukhuset vid Rönneholmsvägen med tillhandahållande af allt vad till ett väl ordnadt Conditori och Café hörer.
Med högaktning Edmund Behnstedt, Conditor
".
Två platser som nämndes i annonsen var välkända för Malmöborna, barnsjukhuset som hade öppnats två år tidigare och Björkmanska trädgården. Platsen var belägen i utkanten av Malmö och det var inte förrän 1914 och Baltiska utställningen som en spårvägsförbindelse kom att passera förbi. Dessförinnan var Triangeln närmsta hållplats. Härute i den parkliknande trädgården var det rena idyllen. Under de höga träden njöt man en god kopp kaffe i någon av bersåerna. Var det inte underhållning på estraden kunde man alltid njuta av lugnet och fågelsången.

Nya idrottsplatsen gynnar serveringen
Man fick ett ordentligt uppsving 1896 när den stora Nordiska industri- och slöjdutställningen avhölls i Malmö. Samma år invigdes Malmö idrottsplats och då var det alltid fullt på serveringen efter matcherna.
Man hade uppträdanden och musik och ordnade även andra evenemang. Bland andra spelade Kronprinsens husarregementes musikkår här.
Detta framgår till viss del i 1902 års Adresskalender: "Browns konditoriträdgård Rönneholmsvägen tel. 279; öppen endast under sommarmånaderna. Sommar-restauration, första klass, belägen intill idrottsplatsen med vackraste skogspark i Malmö. Musik dagligen".

Malmö stadsteater övertar platsen
Frågan om en ny teater i Malmö hade stötts och blötts i många år. Olika placeringar hade varit på tal men den 14 februari 1941 fattade stadsfullmäktige beslut om att bygget av en ny teater kunde sätta igång. Den 17 februari slöts entreprenadavtal med Nya Asfalt AB i Malmö och omedelbart därefter började röjningsarbetena på platsen. Efter 50 år försvann Conditoriträdgården.
Mången Malmöbo saknade de härliga sommardagarna i den populära Konditan.



Fersens väg mot Gamla kyrkogården. Hade fotografen vänt sig helt om hade han fått en bra bild av ingången till Malmö idrottsplats. Den öppna platsen med statyn av Per Henrik Ling kallades Roskildeplatsen. Fersens väg gick inte längre än hit och ner till vänster sträckte sig Roskildevägen. Husen vi ser ligger längs Rönneholmsvägen.
Till vänster Conditoriträdgårdens ena ingång, den andra låg i korsningen Rönneholmsvägen - Fersens väg.
När Malmö stadsteater byggdes ändrades gatusträckningen en aning mellan Rönneholmsvägen och Roskildevägen och namnet ändrades 1945 till Pildammsvägen.
Karta från 1890. Conditoriträdgården har alltså precis öppnat och Fersens väg - som här heter Villagatan - sträcker sig mellan Regementsgatan och Rönneholmsvägen. Den svarta linjen är järnvägen mellan Malmö Västra och Ystad med ett stickspår in till Kockums Mekaniska Verkstad vid nuvarande Davidshalls torg. Det mesta av bebyggelsen mellan Konditan och Triangeln består av villor. Inför Baltiska utställningen förlängdes Fersens väg och Villa Franca försvann.


Konditan i början av 1930-talet. Från ingången i korsningen Rönneholmsvägen - Fersens väg.
Foto: Vykort

Konditan i vinterskrud i slutet av 1930-talet. Ingången i korsningen Rönneholmsvägen - Fersens väg.

Foto från samma tillfälle som ovan. Ingången Fersens väg - Roskildevägen (t v).

Familjen som startade Conditoriträdgården

Vi börjar historien med Karl Julius Brown som föddes i Norge 1848 och som 22-åring kom till Malmö från Danmark. Han arbetade som gesäll hos bagare Adolf Peterson som hade sin verksamhet på västsidan av Lilla Torg.
Redan 1864 började den då 15-åriga pigan Hulda Bredberg, tillsammans med sina systrar Hedvig och Selma, arbeta hos bagare Pettersson. Systrarnas far, Johan Lorens Bredberg, var cigarrmakare och gift med Hedvig Yberg. Paret fick sammanlagt nio barn och den sista i skaran föddes 1867.

Conditori Brown öppnar på Södergatan
Bagare Peterson avled 1873 och i samma veva flyttade Karl Julius Brown till Södergatan 9 och startade sitt eget konditori.  I maj året därpå gifte sig han och Hulda. Äktenskapet varade knappt ett år. Redan 10 april 1875 dog Karl Julius, 27 år gammal, av  en elakartad halssjuka. Hulda och Karl Julius fick inga barn. Blott 26 år gammal blev nu Hulda ensam om det ganska nyöppnade konditoriet. I papperna står hon nu som enkefru, konditorsenka eller enkan Hulda Bredberg Brown.
Hulda gav inte upp utan drev konditoriet vidare. Verksamheten blomstrade och 1880 hade hon åtta anställda. I början av 1880-talet bodde hon, hennes yngre syskon Klara (född 1858) och Bror (född 1864) samt Edmund Behnstedt på Södergatan 9. Ytterligare en person är skriven på adressen och det är Valdemar Olsen. Han kom från Danmark 1876 och blev en trogen medarbetare

Edmund gifter sig och startar Conditoriträdgården
Edmund Behnstedt föddes i Magdeburg, Tyskland, 1849 och kom till Sverige och Browns konditori 1878. Tio år senare, 20 juli 1888, gifte han sig med Hulda Browns lillasyster Klara. Året efter öppnade han Conditoriträdgården och 1890 flyttade familjen Behnstedt ut till det som tidigare benämnts "Mamsell A Björkmans landtställe". Man kallade det Trollehage.
Edmund och Klara fick tre barn. En månad efter det yngsta barnets födelse dog modern i januari 1901. Flickan Klara Trollehaga blev då fosterbarn hos moster Hulda Brown.

Huldas konditoriverksamhet växer
1890 hade Hulda nio anställda - en sockerbagargesäll, två konditoriarbetare, två fröknar (biträden), tre pigor och en snickare
 
 
Södergatan 1890. Huset till vänster med markiserna är nummer nio.
 
Foto: Vykort
(han kanske behövdes i den då nyöppnade Conditoriträdgården). Hon hade även öppnat ett café och konditori på Adelgatan 51. Tio år senare hade arbetsstyrkan utökats ytterligare till fjorton personer (se nedan). Man kan lugnt säga att pigan gjort en fantastisk karriär.

Hulda flyttar
Hulda ägde sedan tidigare ett trevåningshus på Stora Nygatan 63 A (efter 1913 nr 37), mitt i kvarteret S:t Jörgen, och 1904 flyttade hon dit tillsammans med tre av konditoriets anställda och fosterdottern Klara Trollehaga Behnstedt. Samtidigt som Hulda flyttade tömdes Södergatan 9 på alla sina hyresgäster.Troligen skulle huset rivas.
1909 dog Edmund och dom båda sönerna, Trolle Edmund och Hage Thiers, flyttade hem till Hulda på Stora Nygatan. De var då 18 och 20 år och båda två valde samma yrke som sin far och moster. 1917 avled Hulda och hos henne på Stora Nygatan bodde då fosterdottern, hushållerskan Anna Andersson och Edmunds och Klaras söner samt trotjänaren Valdemar Olsen. Samtliga bodde kvar i huset efter Huldas död.

Mjölig bakgrund
En liten parantes i sammanhanget är att Huldas yrkesval kanske inte var så underligt. Huldas morfar var bagare Anders Yberg  i Trelleborg, farfar var bagare Gustaf Bredberg och farmor var bagardotter i Malmö. Och sist men inte minst, hennes far hade tre bagare som faddrar.


Anställda hos Hulda Brown år 1900.

Olsen, Oskar Valdemar, Sockerbagare f. 1848 i Danmark
Johansson, Otto, Sockerbagaregesäll f. 1877 i Ronneby
Svensson, Karl Magnus, Konditoriarbetare f. 1869 i Ronneby
---------------------------------------------
Zakrisson, Klara Augusta, Biträde f. 1875 i Lund
Andersson, Ellen Maria, Biträde f. 1877 i Skövde
Håkansson, Ester Ottilia, Biträde f. 1880 i Alingsås
Mattsson, Sigrid, Biträde f. 1881 i Karlskrona
-----------------------------------------------
Olofsson, Ernst Johan, Dräng f. 1880 i Näs
Jönsson, Axel, Dräng f. 1872 i Mellby
Olsson, Anton August, Dräng f. 1882 i Fågeltofta
------------------------------------------------
Kulman, Lovisa Albertina Bernhardina, Piga f. 1868 i Kristianstad
Andersson, Anna, Piga f. 1856 i Östra Torp
Danielsson, Ida Maria, Piga f. 1878 i Kyrkhult
Jönsson, Anna, Piga f. 1877 i Tjörnarp
Faktainsamling: Eva Henning

 
© Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt.