Mitt i seklet


mittiseklet.com:
Rättigheter och utförande Bo Olsson
Mitt i seklet

Mer om Malmö



Utdrag ur
"Minnen från Malmö":


Baltiska utställningen:
1. Inledning, Spårvägen, Ländernas hallar
2. Kartor, Utsikt från Baltiska tornet
3. Tornet, Centralgården, Huvudrestaurangen, Fiskerihallen, Kastellet
4. Konsthallen, Werdandi-Bund, Kungliga paviljongen med Blomstergatan och Berget, årsta
5. Skogshallen, Kaffekompaniet, Inträde, Hallbergs paviljong, Reklam
6. Jordbruksutställningen

Delförstoringar:
Amiralsgatan-
Föreningsgatan

Mariedalsvägen
Brokiga boden/Södertull
Södergatan
Tråkig(?) hamnbild
Wesselshörnan

Kartor


Personligt

Hörnan Kungsgatan (t h)-Kaptensgatan. Huset är tömt och väntar på grävskoporna. Hela kvarteret ut till Drottninggatan revs.På hörnan låg på slutet Empir, en loppisaffär. Tidigare låg här Trio Färghandel som flyttade ut till det nybyggda Söderkulla. Till vänster om Trio låg Maritza garn- och tricotaffär och ytterligare till vänster fanns ett skomakeri. I trappuppgången längst till höger bakom Amazonen bodde min morfar. Hans fönster är precis utanför bilden. I affärslokalen till vänster om trappuppgången låg konditoriet.
Husen byggdes i slutet av 1800-talet och revs i slutet av 1960-talet. Lite kuriosa: Huset ägdes 1902 av f d Tvålmästaren P. Ohlsson och var då taxerat till 50 000 kr vilket idag motsvarar 2 548 529 kr.
 

Hemma hos morfar


Av Bo Olsson
7 april 2012


Huset låg i korsningen Kaptengatan-Kungsgatan och där bodde min morfar och hans syster med adressen Kungsgatan 1 b. Min mormor var död sedan länge. Morfar hade varit till sjöss, arbetat på Kockums och avslutat sitt hårda arbetsliv på Cementfabriken vid Geijersgatan på Limhamn. Klockan fem på mornarna cyklade han ut till Limhamn i alla väder. Att komma dit tidigt innebar att han fick en liten powernap (tupplur alltså) bredvid den varma ugnen. I lägenheten var det kallt på mornarna innan det blev eldat i den lilla kaminen.

Jul hela vintern
På vintern satte man i innerfönstren och lade vit vadd mellan inner- och ytterfönstren för att det inte skulle dra. Vadd speciellt för ändamålet, fanns att köpa. För mig som barn kändes det nästan som jul med den vita vadden. Huset var i två våningar och i morfars uppgång låg ett konditori. Affären hade sin personalingång i trappan och på andra våningen bodde, förutom min morfar, paret som hade konditoriet. Kakbakandet försigick bakom affären in mot gården.
Trappan till andra våningen var svagt svängd. Trappstegen som var i trä var klädda med en brunröd linoleummatta. Trappräcket till vänster hade runda spjälor och kändes löst och jag höll mig alltid i det andra räcket som var fastsatt i väggen. Där fanns alltid en svag lukt av fukt, trä och murbruk som kanske bäst beskrivs som "mugget". På vardagar tillkom lukten från nybakade kakor från bageriet. Avsatsen på andra våningen var liten och trång och till höger var morfars dörr. En dörr med glas och på insidan ett utanpåliggande lås som var svart med en rund knopp i mässing som man vred på när man skulle låsa upp dörren.
Brevlådan från Kungsgatan. Nästan full.

Minimal brevlåda
Till vänster satt en liten brevlåda som rymde några brev men absolut ingen tidning eller reklam. Nu var detta inget problem eftersom man själv fick hämta tidningen på närmsta utlämningsställe och reklam kom det aldrig i brevlådan. Innanför ytterdörren fanns ett litet vindfång med några krokar till ytterkläder. Man kom direkt in i vardagsrummet som var det rum som användes mest. Särskilt på vintern för här stod nämligen den lilla kaminen som var den enda värmekällan i lägenheten. Till vänster fanns ett långsmalt rum med fönster åt gården. Vid fönstret stod ett bord med två stolar och längs väggarna en pinnasoffa och ett långsmalt skåp i mörk ek.

Bara kallt vatten
Längst in till vänster fanns en öppning ut till det lilla köket, också det med ett fönster åt gården. Under fönstret en ho i zink, ett rör med en kran i mässing som stack ut ur väggen och en liten arbetsbänk klädd med linoleummatta. Givetvis fanns bara kallt vatten. Ett skåp fanns under arbetsbänken. Till vänster stod en svart gasspis med tre lågor och en liten ugn. En smal dörr till skafferiet och en dörr ut till kökstrappan som ledde ner till gården och raden med utedassen.

Mycket möbler på liten yta
På vintern eldades det i kaminen i vardagsrummet så den glödde och en härlig värme spred sig. För att hushålla med koksen hängde ett tjock brunt draperi för öppningen in till det andra rummet och köket. Vilket givetvis gjorde att temperaturskillnaden var sådan att alla satt runt det stora mörka ekbordet i vardagsrummet. Längs ena väggen stod en säng som på dagarna användes som soffa vid det stora mörkbruna ekbordet. På väggen bakom sängen satt ett kraftigt tyg som väggskydd. Jag hade svårt att nå upp till bordet när jag satt på sängen och skulle dricka saft och äta någon god kaka från konditoriet men jag föredrog alltid sängen framför någon av stolarna som var anpassade till bordets höjd.
Till höger var dörren in till det andra rummet och längs väggen stod ett stort brunbetsat linneskåp i ek som nådde nästan upp till taket och så den viktiga kaminen. En likaledes brunbetsad buffé var placerad längs väggen mittemot sängen. Vid de två fönstren till vänster som vette mot Kungsgatan stod en fåtölj och ett litet bord. Bordet hade morfar och mormor fått i julklapp många år tidigare av svågern Gustav som var hobbysnickare. Nu stod den lilla bakelitradion där. När det satt folk runt det stora bordet var det svårt att tränga sig fram mellan möblerna.

Poker och cigarrök
Nästan varje söndagseftermiddag besökte vi min morfar. Ibland när det var kalas eller någon särskild helg spelades det ettörespoker runt bordet med mina föräldrar, morfar, hans syster och yttterligare en syster med man. Morfar och svågern hade byxor med hängslen och väst. Man drack kaffe och ibland en liten konjak. Svågern rökte cigarr vilket jag tyckte gav honom en sorts finess. Han var lång, kraftig och bullrig med en stämma som hördes. Han arbetade på Kockums. Morfar tog ibland ett bloss på sin pipa. Från den lilla radion hördes Karusellen med Lennart Hyland.
Jag brukade ligga på sängen bakom mina föräldrar med huvudet vid radion. Kaminen glödde, cigarröken låg tät, ettöringarna skramlade och spelarna skällde och gnabbades. På vintern var fönstren våta av kondens, så jag kunde rita figurer på glaset. Man hade bra utsikt ner mot Kaptensgatan och raggarna som hade sin runda längs gatan. Jag njöt i fulla drag och hade jag kunnat spinna som en katt hade jag gjort det.

Läs också om kiosken på Kaptensgatan och Lite om Kol/kokseldning

Karta över området


Morfar till sjöss. Översta raden tredje från vänster.

© Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt.