Här på Mer om Malmö finns ett blandat innehåll med anknytning till Malmö
|
|
 |
 |
|
Platsen är Claesgatan och tiden är i början av förra seket. Ämnet är pojkstreck.
Läs mer... |
|
|
 |
Innan staten beslutade om monopol hade Malmö en mängd cigarr- och tobaksfabriker, och faktiskt också två cigarrlådefabriker.
Läs mer... |
|
 |
|
|
 |
 |
|
Kommunen sade: Nix rivning. Skanska/Sulcus sade: Här ska rivas. Vad blev resultatet?
Läs mer... |
|
|
 |
Jazz och söndagsmiddag på S:t Johannesgatan.
Det här var modern stadsplanering och arkitektur i sin prydno - byggt för människor.
Läs mer... |
|
 |
|
|
 |
 |
|
Glatt humör, fullt med folk, lederhosen och tyrolermusik; eller med andra ord: Folkets park, Moriskans utescen och 50-tal.
Läs mer... |
|
|
 |
Den här vyn av husen längs Kalendegatan försvann snabbt.
Läs mer... |
|
 |
|
|
 |
 |
|
Timmermansgatan fanns i hundra år, sedan blev den en del av Baltzarsgatan.
Läs mer... |
|
|
 |
 |
|
Malmö var en kolonität stad under första halvan av 1900-talet. Ett av de många områdena hette Thule.
Läs mer... |
|
|
|
 |
Ibland är det svårt att hitta rätt bland hus och gator. Särskilt när allt är totalt förändrat.
Läs mer... |
|
 |
|
|
 |
 |
|
1927 flyttade familjen från en liten lägenhet på Möllevången ut till landet. Huset var omgivet av åkrar och bongårdar och låg i Hindby.
Läs mer... |
|
|
 |
Vintern 1928-29 var en riktig vargavinter. Alla drabbades, men på helt olika sätt.
Ett bra sätt att ta sig fram var med sparkstötting.
Läs mer... |
|
 |
|
|
 |
När jag gjorde sidorna om skräddarmästare Johan Damström hösten 2013 var det något väsentligt som saknades.
Det tyckte vi alla som var inblandade. Men nu, mer än ett år senare, är allt på plats.
Läs om mejlet från Chicago |
|
|
|
|
 |
 |
|
Asylen eller Hospitalet upptog under många år nästan ett helt kvarter i centralaste Malmö. 1936 började rivningarna som utplånade hela kvarteret.
Mer om Asylen... |
|
|
|
 |
 |
|
Frisörsalongen på Köpenhamnsvägen är sig lik sedan den öppnade 1952.
Tyvärr är det slutklippt den 27 juni 2014.
Om Perssons Frisersalong... |
|
|
 |
 |
|
Konditan väckte många kära minnen hos äldre Malmöbor när den kom på tal. Fågelsång och gott kaffe i romantiska bersåer är heller inte det sämsta.
Läs också historien om familjen som startade det hela.
Om Konditan... |
|
 |
|
 |
 |
|
Föregångaren till Konditan var den Björkmanska trädgården, känd av invånarna i 1800-talets Malmö. Här ute på landet hade en av Malmös mest välkända och välbärgade familj sitt sommarviste. Mannen hade en strålande köpmanskarriär, men var nära att hamna i halsjärn på Stortorget.
Om familjen Björkman... |
|
|
|
|
 |
2014 är det 100 år sedan Baltiska utställningen gjorde sommaren 1914 till en oförglömlig upplevelse för Malmöborna. I det som nu är Pildammsparken hade Danmark, Ryssland, Tyskland och Sverige jättelika utställningshallar med den senaste tekniken. Sveriges Industrihall var på 24 000 kvm och Maskinhallen mätte 11 000 kvm. Men här fanns mycket mer än teknik. Flera restauranger och kaféer, en jättelik konsthall och ett stort nöjesfält var några av attraktionerna. De Malmöbor som fick uppleva Baltiskan hade det kvar som ett ljust minne livet ut.
Här finns sex sidor om Baltiska utställningen
|
|
|
 |
Hans J Elmquist startade sin firma 1887 med en inköpt dragkärra. Firman växte och efter ett år inköptes två draghästar och en flakvagn. Allt gick bra för firman på Möllevången fram till katastrofen plötsligt och oväntat inträffade 1939.
Läs om Elmquists Fotogenfirma
|
|
|
 |
Malmö runt sekelskiftet 1900 var en stad i förvandling med en våldsam folkökning. Familjen Thorell var några av de nya Malmöborna.
Läs om familjen Thorell
|
|
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Vad har en lada i Minnesota, en gammal hotellskylt och ett rivet hus på Djäknegatan gemensamt?
Ladan figurerar i historien om skräddarmästare Johan Damström i 1800-talets Malmö. Samma sak gäller för skylten från hotellet på Stora Torget. I huset på Djäknegatan fanns på 1860-talet en fotoateljé vars innehavare hette Måns Fagercrantz. Måns var svåger till Johan Damström. En historia om två familjer i 1800-talets Malmö och emigration till Amerika. |
|
 |
 |
I nästan 50 år var Wesselshörnan en välkänd mötesplats för malmöborna. Men efter drygt 50 år var det dags att riva det ståtliga huset vid Gustav Adolfs torg.
Om Wesselshörnan |
 |
 |
Från dragkärra till stormarknad.
Hur var det att arbeta på Wessels under första halvan av 1900-talet?
Här finns också historien om Wessels.
Mer om Wessels |
|
|

Djäknegatan i slutet av 1800-talet hade inga likheter med dagens gata.
Läs om sekelskiftets Djäknegatan
|

Korsningen Djäknegatan-Stora Nygatan var för inte så länge sedan bebyggd med låga hus i varierande höjd och utseende och var levande småskaliga innerstadsgator.
Om Djäknegatan
|
|
|
 |
Vad är egentligen Folkhemmet?
Mitt folkhem grundar sig på mina minnen från min uppväxt på 50-talet. Vi var många barn och vi skötte oss för det mesta själva och vi lekte, lekte och lekte.
Folkhemmet vid Mariedalsvägen |
|
 |
 |
Det började med dans på Discotheque chez "L" på Stadt Hamburgsgatan och fortsatte med te och biljard på Exercisgatan.
Mer om Exercisgatan |
|
|
|
|
 |
 |
Att vara bilist i Malmö under 1970-talet var rena drömmen - ständigt nya breddade motorvägsliknande genomfartsleder och enorma ytor att parkera på. Vad sägs om en parkeringsplats som sträckte sig från Johanneskyrkan förbi Triangeln bort till Amiralsgatan.
Här finns en artikel om Södra Förstadsgatan vid Triangeln och en om rivningarna vid Triangeln |
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
© Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt.
|