Timmermansgatan levde ett förhållandevis kort liv. När fästningsverken runt Malmö började rivas 1805 uppstod gatan, och 1807 fick den sitt namn. Att den fick heta Timmermansgatan kommer sig av att det bodde just timmermän längs gatan.
När Baltzarsgatan 1907-08 förlängs genom kvarteret Ellenbogen förlorar Timmermansgatan sitt namn och heter från 1908 Baltzarsgatan. På kartan syns att den sydvästra delen av gatan är bredare och den biten av gatan kallades i mitten av 1800-talet sladdertorget. Tydligen en bra plats att träffas!
Att det var trångbott runt sekelskiftet 1900 förstår man om man tittar in i hörnhuset Timmermansgatan/Rundelsgatan 2 (se bilden nedan).
Huset ägdes av
Husegaren Skomakare Jöns Peter Hansson. Förutom att Jöns Peter med fru och fyra barn bodde i huset hade han också sitt skomakeri här. Men inte nog med det, han hyrde även ut rum till änklingen skomakare Lars Höpfner och dennes dotter. De bodde i huset åren 1891-92, men man hade inhysningar även före och efter dessa. Utifrån husets storlek kan man anta att de som hyrde bodde på vinden.
Hur man bodde i ett litet gatuhus vid den här tiden kan man se i
Ebbas hus som ligger på Snapperupsgatan. Huset är det enda äldre envåningshus som finns kvar i området och det tillhör nu Malmö museer.
1902 hade Jöns Peter avlidit och som ägare till huset stod hans fru Amalia Hansson. Husets taxeringsvärde var då 4 000 kronor.
Några år in på 1920-talet revs husen med adress Rundelsgatan 2 och 4 och lämnade plats åt ett kolupplag. När Asylen försvann i slutet av 1930-talet revs även husen längs f d Timmermansgatan i kvarteret Rundelen.
